Januari, och ytterligare en snöperiod, liksom ytterligare ett par små äventyr och strapatser i skogarna, likaså lite nya bilder. Nu senast promenerade jag i ett område jag varit i mycket tidigare, men det är alltid fascinerande att se hur landskapet ändras med årstiderna.
Vid en skogsbäcks början, eller nedanför utloppet från en sjö men inloppet till en bäverdamm, mötte jag två strömstarar som fiskade växtdelar att leta insekter i, såg det ut som. När temperaturen föll, bildades dimbankar lite här och där. Och skogsbäcken började frysa allt mer. Ungefär som man själv kan känna ibland, att man inte kommer nånstans i livet, som att allt ”fryser”.
Allteftersom blir det ytterligare lite kyligare och lite ljusare igen när månen börjar ge sitt sken. Över Falkasjön syns även nyanser av ett norrsken. Avslutar vandringen med picknick uppe på Falkaberget. (innan promenad till busshållplatsen i Garphyttan). Satt på ryggsäcken som sittunderlag under konturerna av vintergatan på himlen. Vattnet i vattenflaskan hade väl en temperatur kring fryspunkten. Nästa gång ska jag försöka komma ihåg kaffetermos! Nyanser av norrsken och stjärnorna på himlen tänker jag som en personlig reflektion, som en hint om att det är i himlen man ska sätta sitt hopp, till Gud sin himmelske Fader när det känns som att livet går ”trögt” eller börja ”frysa”.
Trevlig helg!