Målet för denna vandring, var både att få komma ut och röra på mig, njuta av den vackra naturen, fotografera och kanske upptäcka något nytt i Kilsbergen.
Tips: Vill du se en bild i större format, klicka på den
Jag startar vandringen en sen eftermiddag, när sommarvärmen börjar ge med sig och följer en grusväg upp mot Kilsbergens högre terräng. Stannar till vid en liten bäck för att pusta, och ser att skogen tidigare varit översvämmad, troligen av en bäverdamm.
-
- Bäverspår vid en gammal damm
-
- Nattviol
Grusvägen fortsätter uppåt, och en titt bakåt ger en vy ut mot Närkeslätten. Hör en bäck brusa, går dit och vilar en stund vid en liten fors bakom träden. En eldstad vittnar om att andra varit där före mig.
Ännu längre upp och djupare in i skogen, är grönskan total:
Vid toppen av ravinen stannar jag till för att titta på en bävers fördämning. Det dröjer inte lång tid innan byggmästaren själv kommer för att spana in mig!
Vindskyddet jag planerat sova i kommer jag fram till, lagom till solnedgången. Somnar sent och går upp innan solen. Eftersom det är jobbigare att vandra i dagsvärmen, speciellt under sommaren, försöker jag starta tidigt när det är lite svalare.
Efter att ha väckts av av väckarklockan, stuvat ner sovsäcken, ätit frukost samt tittat på utsikten och konstaterat att personerna i tältet troligen fortfarande sover är det dags att fortsätta vandringen. I det tidiga morgonljuset möts jag av morgonsolen. En bit in i skogen stannar jag till vid en liten sjö och tittar på skådespelet, när dimman från vattnet möter solens ljus.
Utmed stigarna mot Ånnaboda passeras flera djupa raviner och skogspartier. Även en del byggnader. Vid Blankhult är det fritt fram att fylla på sin vattenflaska. Kilsbergsstugan är ett annat populärt utflyktsmål utmed Bergslagsleden mot Ånnaboda.
