Posted on22 december, 2022|Kommentarer inaktiverade för Höstregn och höstärger (i kombination)
Nu hade hösten kommit längre. Träden blivit färggrannare. Molnen hängde regntunga igen. Och jag, jag åkte iväg på min blå cykel igen, i en stund när det inte regnade. Fem minuter senare började det regna. Men det såg ut som att det skulle klarna på så jag fortsatte.
Till sist kom jag fram till en djup ravin. Träden växte höga, bäcken brusade och regnet strilade.
Det blev kallt att stå still och fotografera, så jag fortsatte uppåt. Längre fram kom jag in på en väg som vintertid fungerar som skidspår. Efter ett antal backar och kurvor kom jag upp på Rusakulan. Cykeln parkerades, vinden ven och skogarna ångade. Och så fotograferade jag, åt lite medhavd fika och påbörjade hemfärden.
Men nu var det dags att upptäcka lite nytt, åka till Kopparberg City och fortsätta på leden där jag slutade förra gången, någonstans utmed sjön Ljusnaren.
Stigen kantades av mängder av blåbär. Helt plötsligt ropar även smålommarna från en tjärn ”Här är vi! Välkommen till vildmarken!” typ.
Etappmål Stjärnfors
Smålommarna
Bro i stjärnfors
Lite djungel
Strax efter Stjärnfors började stigen gå uppåt, sakta men säkert. Molnen började samlas på himlen. Höjderna började märkas och påminde mig lite om landskapet i Jämtland och dalarna. Inte som kalfjället alltså, men höjderna.
Vid en sjö, innan den del av leden som brukar sägas vara den tuffaste tog jag lite rast och gjorde turens andra fågelobservation: Storlom. Nu blev jag nyfiken om nästa fågelobservation skulle bli typ Jättelom, eftersom jag sett smålom strax innan. Dessutom var det färska bäverspår utmed sjökanten, alltid spännande, men ingen som var ute vad jag kunde se.
Storlommar
Bäverspår
Uppåt uppåt, sen ner igen, för att fortsätta uppåt. Slinrande stigar, grusvägar , skog och hyggen. Molnen började dra ihop sig och mullra.
Vid utsiktstornet vid Mackarsberg kände jag mig lite jagad av åskvädret. Gillar inte riktigt att vara på högsta punkten när det åskar och skyndade mig vidare. Regnet ändrade riktning när regnkläderna åkte på..
intressanta moln
Fåren har tagit skydd för regnet
Nu var det inte så långt kvar till Kindla Naturreservat. Strax innan mötte jag några som slagit läger vid en tjärn strax innan Kindlahöjden. Stannade och pratade lite. Det blixtrade över tjärnen men ovädret höll sig på avstånd och jag fortsatte upp mot höjden dit jag tänkt gå.
Slog läger vid vindskyddet bredvid utsiktstornet. Det regnade en del. Det var fantastiskt att se regnet, solnedgången och åskvädret från utsiktstornet. Åt kvällsmat och lade mig efter att solen gått ner. Var det en björn som brummade? Vet inte vad det var jag hörde. Inget djur kom och nosade, men läst att andra sett björnspår i området. Vaknade mitt i natten och gick upp i tornet igen. Ugglor hoade inifrån skogen samtidigt som stjärnfall korsade himlen. Sov lite till innan solen gick upp, åt pannkakor till frukost och fortsatte sen.
Vintergatan
Morgon
Soluppgång
Jag
Det var halt på morgonen ned för höjden. Fyllde på vattenflaskan i ett vattenfall. Konstaterade att jag vill vandra mer här i Kindla området, men energin skulle räcka för ytterligare några mil denna dag så gjorde inga längre avstickare.
Så småningom kom jag in på etapp tre. Det blir lite småtufft att vandra när man nästan glömt bort att sova. Ibland var leden ganska igenvuxen och blöt av morgondagg och gårdagens regn. Fick sjöar i skorna. Solen började värma. Delar av denna etapp var spännande, andra kändes mer som en transportsträcka jag hellre hade sprungit för att komma fram snabbare – men inte idag med tung ryggsäck. En av ledens höjdpunkter var höjden med hygget som gav utsikt över sjön Usken. Området innan Usken var typ jordbruk neller betesmark nånting, och hade säkert varit roligare att gå om det inte vore för ett begynnande solsting. Här hade det varit skönt med solglasögon. Badade i sjön innan jag tog bussen hem från Mårdshyttan. Det var en bit kvar till etappmålet men sparade det till en annandag.
Utsikt mot sjön Usken
Lunch
Väldigt fin strand
Denna tur blev ca 53 km lång 1150 höjdmeter backig, fördelad på 2 dagar.
Jag gjorde ett bildspel från turen, på 53 bilder, en bild per kilometer som en timelapse ungefär. Det finns att titta på här om det funkar:
Posted on26 januari, 2020|Kommentarer inaktiverade för Trangärdets Naturreservat
Januari månad. Vart den begynnande vintern tog vägen är det nog många som undrar. Skidorna står kvar nere i förrådet, så jag nyttjar trailskorna istället. Målet för dagens utflykt var Trangärdets Naturreservat. Ett område som en fredad orörd stiglös oas i Villingsbergs skjutfält.
Utmed vägrenarna låg en del frost, på sjöarna låg tunn is, is som såg tjockare ut ju högre upp sjöarna låg.
Enklaste sättet att hitta till naturreservatet är nog via där Stråsjöbäcken rinner. För att hitta dit är det bara att studera kartan och kolla så att det inte är någon övning på skjutfältet intill samtidigt.
Mossarna hade frusit så pass att det gick att ta sig fram relativt torrfotad, som att vintern gjorde ett nytt försök att bita sig fast.
Vidsträckta mossar, gamla orördaskogar, små tjärnar och några små slingrande bäckar med mera.
Posted on30 juli, 2019|Kommentarer inaktiverade för Bergslagsleden etapp 9
Nu var det dags att avverka ännu en etapp av Bergslagsleden, nummer 9, vilket blev den tredje i ordningen av totalt 17 sjutton att försöka ta sig igenom under ett år.
I området har jag både vandrat, cyklat, åkt skidor mm, och det första jag gjorde var att råka ta in på vinterleden.. Bara att springa tillbaks och göra rätt!
Utmed leden finns väldigt många fina platser där man bara måste stanna, fika och fotografera. Kilsbergsstugan är det första. Och där är det enkelt att göra en avstickare till ”Högsta punkten” med sin utsikt.
Nästa höjdpunkt är Trolldalens naturreservat, där det även finns en hisnande rundslinga genom reservatet. Den är på 2,5 km, men tar sin tid, här gäller det att se vart man sätter fötterna.
Därefter fortsätter leden mot Ånnaboda, vackra skogspartier, en mer eller mindre övervuxen utsiktsplats, vackra skogspartier och så ett bad i Ånnabodasjön med mera.
Enligt http://bergslagsleden.se/etapper/leden/etapp-9/ ska etappen vara 10 km. Jag startade vid busshållplatsen i Klockhammar och slutade vid busshållplatsen i Garphyttan, och med avstickarna blev det mer än dubbla distansen och ca 500hm enligt min trippmätare (varav en stigning på kanske 160hm mellan klockhammar och Blankhult) Pigga ben rekomenderas
Posted on13 juni, 2019|Kommentarer inaktiverade för Efter åskregn
Efter ett rejält åskväder tog jag en runda i Markaskogens naturreservat och fotograferade lite. Ett nyfiket rådjur, massor av mygg och stämningsfull dimma.
Posted on4 november, 2018|Kommentarer inaktiverade för Novemberligt vattenflöde
Liksom förra månadens vandring gick denna förbi en utsiktsplats.
Fast nu hade löven fallit från träden.
Efter att ha följt en vandringsled en bra bit, tog nyfikenheten över. Jag vek av från leden vid en porlande bäck, följde utflödet vidare till nästa sjö och så vidare.
Längre ned breddade bäcken ut sig till en å. Genom våtmarker, dammar och under broar. Bitvis sakta, bitvis forsande. Under den stigande dimman.
Posted on24 januari, 2018|Kommentarer inaktiverade för Vinterland
Har äntligen skaffat skidor! Något som ger större möjligheter att glida runt på mossarna när snötäcket ligger stadigt. Utgick från Ånnaboda och åkte en sväng åt Lisselängen till bland annat.
Karthälleömossen
Snart dags att sätta på pannlampan, så man syns. Det var flera som åkte efter mörkret.
I slutet på året var jag upp och vandrade en sväng, ungefär samma område som förra gången. Hade hoppats på mer snö nu, men nej då, däremot så var vattenflödena högre. En del vattendrag och sjöar hade svämmat en del.
Det var mulet väder. Lagom varmt för en vandring på ett par mil. Efter att det blivit mörkt började det snöa, så under min nästa vandring ligger det förhoppningsvis snö i markerna..
Liksom förra månadens vandring gick denna förbi en utsiktsplats.
